Järn och mangan i brunnsvatten kan orsaka missfärgningar, smakförändringar och tekniska problem i rör och utrustning. För att eliminera dessa ämnen krävs ett system som på ett tillförlitligt sätt omvandlar lösta metaller till fasta partiklar som kan filtreras bort. Med Debe Flow Groups sortiment av järn- och manganfilter erbjuder vi lösningar som täcker både hushållens och industrins behov.
Våra filter arbetar främst genom så kallad oxidativ fällning. Genom att syresätta vattnet inuti filtret omvandlas järn(II) och mangan(II) till fasta oxider. Dessa fastnar i en filterbädd bestående av exempelvis kalk, Birm eller Catalox, vilket möjliggör effektiv separation. Processen sker automatiskt och inkluderar regelbunden backspolning som återställer filtret utan manuell insats. Beroende på modell används luftning eller kemisk regenerering, exempelvis med kaliumpermanganat, för att bibehålla filtermediets funktion.
Varför förekommer järn och mangan i grundvatten och dricksvatten?
Naturligt ursprung i mark och berggrund: Järn (Fe) och mangan (Mn) är vanliga grundämnen i jordskorpan. De förekommer naturligt i berggrunden och i jordlagren, och kan under vissa förhållanden lösas ut i grundvattnet. I Sverige är det ganska vanligt med förhöjda halter av både järn och mangan i grundvatten, särskilt i djupborrade brunnar. Syrefattiga miljöer (anaeroba förhållanden) i marken bidrar till att lösa ut tvåvärt järn (Fe²⁺) och tvåvärt mangan (Mn²⁺) i vattnet, vilka är lösliga och osynliga. När sådant grundvatten pumpas upp som dricksvatten (till hushåll eller industrier) kan alltså dessa metaller finnas i hög koncentration utan att vattnet direkt ser färgat ut.
Korrosion av vattenledningar: Järn kan även tillföras dricksvattnet genom korrosion i rörledningar av stål eller gjutjärn. Om vattnet är surt (lågt pH) löser det lättare ut järn från rören. Detta kan drabba både hushållssystem och industriella vattenledningar. I äldre eller obehandlade system kan rostavlagringar bidra till förhöjd järnhalt i tappvattnet. Industriella anläggningar med metallrör eller reservoarer kan på liknande sätt få järnföroreningar i processvattnet via korrosion.
Industriella källor (ovanligare): Det är ovanligt att mangan eller järn skulle tillsättas i vatten avsiktligt i industriella processer, men viss påverkan kan ske via industriellt spill eller deponier. Exempelvis kan gruvindustri eller metallindustri i sällsynta fall bidra till lokalt höga metallhalter i grundvatten. Generellt är dock geologiska förhållanden den dominerande orsaken till att järn och mangan förekommer i både hushållsvatten och vatten som används inom industrin.
Hur identifieras förhöjda halter av järn och mangan i vattnet?
Sensoriska indikationer: Ett av de första tecknen på järn eller mangan i vattnet är förändringar i färg, smak eller lukt. Järnhaltigt vatten ger ofta gulbruna missfärgningar – till exempel kan vitt sanitetsporslin (toalettstolar, handfat) få rostfärgade beläggningar och tvätt får gulbruna fläckar. Mangan ger i stället gråsvarta eller svartbruna missfärgningar som kan te sig som mörka fläckar på tvätt och svarta avlagringar i toalettstol och rör.
Vattnet kan upplevas metalliskt i smaken om järnhalten är hög, och mangan kan ge en bitter bismak. Ibland märks en svag sumpig eller rostig lukt. En tydlig signal är också att porslin, kakelfogar och badkar gradvis färgas gulbrunt (järn) eller gråsvart (mangan) trots normal rengöring.
Synliga fällningar och partiklar: När järn- eller manganhaltigt vatten står i kontakt med luft en tid, oxiderar de lösta metallerna till partiklar av järn- och manganhydroxider (”rost”). Därför kan vatten som initialt är klart bli grumligt och få en brun utfällning efter att ha stått en stund i en kanna eller efter uppvärmning.
Varmvatten tenderar att visa mer utfällningar än kallvatten, eftersom högre temperatur skyndar på oxidation – man ser ofta rostfärg i varmvattenledningarna fast kallvattnet är klart. Mangan kan bilda små svarta flagor eller prickar, särskilt synliga i stillastående vatten eller som avlagringar i silar och kranar. Om man drar ett finger inne i kranens mynning kan mangan ibland avslöjas genom att fingertoppen färgas svart.
Påverkan på utrustning: Både järn och mangan tenderar att bilda avlagringar på insidan av rör, varmvattenberedare och maskiner. Järnutfällningar är ofta brunröda och kan med tiden täppa igen rör, filter och ventiler. Mangan bildar mörka, nästan svarta beläggningar som också kan byggas upp inuti ledningar och ge upphov till svarta flagor som lossnar och kommer ut med vattnet.
Dessa avlagringar kan orsaka tryckfall, nedsatt flöde och tekniska problem i både hushållsinstallationer och industriella system. Till exempel kan värmeväxlare och pannor få försämrad effektivitet om järn/mangan fälls ut och isolerar värmeöverförande ytor. Även hushållsapparater som diskmaskiner och tvättmaskiner kan ta skada eller missfärgas inuti av höga järn- och manganhalter i vattnet.
Kemisk analys med enkla medel: För att säkert fastställa halterna rekommenderar vi att ni skickar in ett vattenprov till laboratorium. Det är enkelt att beställa ett analyskit för ändamålet. Vi på Debe erbjuder särskilda analystjänster, där ni väljer kemisk analys som typ. Mer information och beställning finns här: debe.se/beställanalys.
Resultatet anges i mg/L (milligram per liter) eller µg/L (mikrogram per liter). Exempelvis anses järnhalter över ca 0,3–0,5 mg/L och manganhalter över ca 0,1–0,3 mg/L vara förhöjda nog att orsaka de beskrivna problemen. Om analysvärdena överskrider gällande gränsvärden (se nästa avsnitt) bör ni vidta åtgärder.
Varför bör järn och mangan filtreras bort ur vattnet?
Tekniska skäl: Rent tekniskt är det ofta nödvändigt att reducera järn och mangan för att undvika driftproblem. Som nämnt kan utfällningar täppa igen rörledningar, pumpar och spridare, vilket ökar underhållsbehov och kan orsaka kostsamma driftsstopp. I hushåll kan höga järnhalter leda till igensatta filterpatroner och att varmvattenberedare slammar igen.
Tvätt och sanitetsgods blir missfärgat och svårt att få rent. Även i industriella processer kan järn och mangan ställa till problem – exempelvis i livsmedelsindustri (där produktens färg och smak kan påverkas), i elektronik- och läkemedelsindustri (där högrent vatten krävs) eller i energisektorn (där avlagringar i pannor och kylsystem försämrar verkningsgraden).
Hälsomässiga skäl – mangan: Järn i måttliga mängder anses inte hälsofarligt – halter som ger tjänligt med anmärkning enligt riktvärden anses inte påverka hälsan akut. Mangan däremot kan innebära hälsorisker vid långvarig konsumtion om halten är hög. Små mängder mangan är visserligen ett nödvändigt spårämne i kosten, men vid halter över cirka 0,4 mg/L finns det risk för negativa effekter på nervsystemet.
Särskilt spädbarn är känsliga för mangan, eftersom deras kropp ännu inte kan reglera upptaget effektivt. Livsmedelsverket råder att inte använda vatten med mangan >0,4 mg/L till bröstmjölksersättning (välling) för bebisar. Forskning har kopplat mycket hög manganexponering till bland annat neurotoxiska effekter (koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem hos barn). Av försiktighetsskäl bör man därför filtrera bort mangan ur dricksvatten om halten överstiger gränsvärdena. Järn kan vid extremt höga intag ackumuleras i kroppen (hemokromatos), men sådan risk via dricksvatten är mycket låg då smak och praktiska problem uppstår långt innan sådana halter nås.
Skydda annan rening och distribution: Genom att avskilja järn och mangan tidigt skyddar man också andra reningssteg och distributionsnätet. Till exempel, om man använder UV-desinfektion eller omvänd osmos i vattenbehandlingen kan dessa system få försämrad funktion eller ökad fouling om järn/mangan finns i vattnet som fälls ut på lampor eller membran. I ett kommunalt ledningsnät kan järnutfällningar ge upphov till slam som periodvis lossnar och orsakar brunt vatten hos konsumenten. Att avlägsna järn och mangan förbättrar därför den övergripande vattenkvaliteten, minskar underhåll och säkrar att vattnet är klart, luktfritt och smakmässigt neutralt för slutanvändaren.
Vi har utvecklat dessa järn- och manganfilter med syfte att inte bara klara höga halter av föroreningar, utan även hantera lukt och smakstörningar, inklusive svavelväte. Med automatiserade styrventiler, förprogrammerad drift och anpassade filtermassor levererar våra system ett klart resultat med minimalt underhåll.